Bioenergi eller biobränsle
Biobränsle är en förnyelsebar typ av energi. Oftast så handlar det om spill från skogsnäringen som till exempel spån. Eftersom man får ut så pass mycket energi av lite biobränsle så anses detta vara en miljövänlig energi som idag inte utnyttjas till sin fulla kapacitet. Förenklat så kan man säga att bioenergi kommer av att man eldar upp olika typer av biobränsle för att på så sätt få fram värme och energi. Det finns många olika kategorier inom bioenergi som har särskilda egenskaper och användningsområden.
Ved
Ved tillhör gruppen trädbränslen och kommer från trädråvara. Eldar man pinnar eller träbitar från skogen så är detta den mest ursprungliga formen av trädbränsle som vem som helst kan komma åt och använda i en vanlig skog. Inom industrin är det vanligt att man utnyttjar de delar av trädet som annars hade kastats, som till exempel grenar, stubbar, bark och kvistar, och omvandlar dessa till bioenergi. Detta är ytterligare ett exempel på hur bioenergi är miljövänlig då man tar till vara på resurser som annars bara hade förverkats.
I Sverige är pappersindustrin väl utvecklad och härifrån får vi ytterligare ett biobränsle som tillhör gruppen trädbränslen, nämligen returlut eller svartlut. Det här är en blandning av de kemikalier och utlösta organiska material som uppstår vid kemiska pappersmassabruk.
Pellets
Pellets är små hårt pressade bitar som innehåller restprodukter från skogsindustrin. De här kan användas som biobränsle i hem och fordon. Även om pellets ser obetydliga ut så har man i dessa lyckats koncentrera mycket energi. Ett kilogram pellets innehåller cirka 4,8 kWh energi och pellets anses både vara billiga och miljövänliga att använda.
Torv
En stor del av Sveriges yta är täckt av torv. Det här är en tillgång som inte utnyttjas i så stor utsträckning. Torv bildas då döda växter bryts ner av bakterier, svampar och kemiska föreningar utan tillgång till syre. Torv som innehåller mer kol och väte är särskilt intressant som bränsle eftersom denna typ är mycket energirik. Torv utvinns i glesbygder och är ett viktigt komplement till skogs och jordbruk.
Biogas
Biogas uppstår då biologiskt nedbrytbart avfall i en syrefri miljö avger metangas och koldioxid. Det är helt enkelt gas som uppstår vid rötning och därför kallas den ibland också för rötgas. Man kan använda biogas som biobränsle för fordon och för uppvärmning. I reningsverk är det vanligt att man tar tillvara på biogasen för att täcka det egna energibehovet och även för att distribuera gas till fordon och uppvärmning. I storstäder har folk redan vant sig vid doften av bussar som körs på biogas och den blir ett allt vanligare alternativ även för andra typer av fordon som taxi och kurirbilar.
Avfall
Avfall är en kategori av bioenergi där man kan räkna in flera av de ovan nämnda metoderna. Man kan till exempel producera biogas från biologiskt avfall. Dessutom kan man utvinna biobränsle av avfall genom att bränna det. Det handlar inte om sopor från hushåll eftersom dessa i alltför stor utsträckning inkluderar fossila bränslen och plaster. Däremot är industriellt avfall och slam från avloppsreningsverk väl lämpade som bioenergiresurser.
Mer om
Pellets och ved
Bland de allra billigaste formerna av biobränsle för uppvärmning finner vi ved och pellets. Ved kan man använda för att värma upp luft och vatten i ett hus, och pellets likaså. Ved är den allra enklaste formen av biobränsle som den med skog på sin mark lätt kan använda i en vedpanna som är kopplad till en ackumulatortank. För att dra nytta av pellets så behöver man inte handla stora mängder ved eller ha tillgång till skog på sin mark. Pellets komprimerar nämligen stora mängder energi i små pelletsstavar på 6 till 8 mm. De här kan man elda i pelletspanna för att värma ett hus med, och det gör man på många håll i Sverige.
Både pellets och ved anses vara smarta alternativ tillsammans med en annan miljövänlig metod som till exempel solfångare. Om man eldar pellets och ved på rätt sätt så ska utsläppet av koldioxid inte bli större än att det kan tas upp av skogens naturliga kretslopp.
Pelletseldning och därmed värme från pellets är ett alternativ till uppvärmning av ett hus. Ett alternativ som dock kan kräva lite eftertanke, för det finns en del aspekter att ta hänsyn till där.
Att det är miljövänligt är knappast något att diskutera då det är ett förnybart biobränsle med en ständig tillgång till.
Pelletsbrännaren, oljans nemesis
Pelletsledningen har den fördelen att en pelletsbrännare relativt enkelt kan appliceras på en värmepanna som används för olja. I princip är det bara att ta bort oljebrännaren och sätta dit en pelletsbrännare och lite installation så har man konverterat den gamla oljepannan till pellets.
Kostnaden för en sådan installation brukar ligga i storleksordningen 20.000 kronor. Vilket i förhållande till oljepriset är i princip försumbart.
Marknaden totalt sätt för installation av den typen av pelletsbrännare är numera inte speciellt stor då den största delen av konvertering redan är gjord.
I det här sammanhanget kan man betänka att en konverterad oljepanna inte är det mest optimala för att elda pellets med. Den har inga problem att klara av det men en större effektivitet uppnås med en värmepanna som är gjord direkt för pellets och då även i kombination med el/ved.
Hanteringen med pelletsvärme
Om man ser till ett normalt hushåll där leveransen av pellets kommer på pall kan det vara bra att veta att det brukar rymmas 52 säckar á 16 kilo på en pall. För att undvika frakt behöver man ofta beställa minst 4 pallar. Vilket ger 208 säckar med en totalvikt av drygt 3 ton.
Nu är det inga större problem att låta pallarna stå ute i regn och rusk till dess man bär in dem då i allmänhet pallarna är väl skyddade.
Däremot hanteringen av säckarna är något man kan tänka lite på.
För en mindre villa kan förbrukningen av pellets under den kalla årstiden uppgå till två säckar per dag om även varmvattnet skall värmas upp. Pelletsförrådet som hör till brännaren har en kapacitet på 10 säckar om man tar standardutförandet. Det ger en påfyllning var femte dag.
Pelletsbrännare av den sorten som finns på värmepannor för olja brukar kräva en rengöring ungefär en gång i veckan vid kontinuerlig användning.
Helt underhållsfritt är med andra ord det inte att skaffa sin uppvärmning med hjälp av pelletsvärme.
Pelletseldning och framtiden
Framtiden för pelletseldning i den mindre hushållsskalan och då framför allt för de som konverterade sin oljepanna kan nog anses vara vikande.
Oljepannorna har en fysisk livslängd och när det är dags för byte så står valet mellan att skaffa en kombipanna som går på pellets/el och kanske med komplement av solceller och ved. Eller att skaffa en form av värmepump istället. Ett system som kräver mindre fysiskt arbete för att hålla igång.
Biogas
Biogas är en annan spännande form av bioenergi som blivit särskilt uppmärksammad sedan man på flera håll i Sverige gick över till biogasdrivna bussar i innerstäder. Man kan alltså använda biogas för att driva fordon med, men den är också nyttig för uppvärmning av hus och till matlagning. Där det finns stadsnät med gas för hushåll så har man kunnat implementera biogas tillsammans med naturgas. Biogas utvinner man från biologiskt nedbrytbara avfallsprodukter som sopor och gödsel. Det är mycket miljövänligt att använda sig av biogas från gödsel eftersom detta kraftigt minskar på växthusgaserna samtidigt som man får ut en massa energi från en produkt man ändå måste hantera och göra sig av med.
Torv
Torv är en typ av bioenergi som är förnyelsebar, men på grund av att det tar så lång tid för torv att återskapas så finns det de som anser att torv bör klassas som ett fossilt bränsle. Man måste ha tillstånd för att bränna torv och idag används det endast av några få kraft och värmeverk i Sverige som ser nyttan av att kombinera torven med andra biobränslen. Utvinning av torv kräver rätt väderförhållanden och även noggrann planering. Därför anses inte torv vara ett av de allra viktigaste av framtidens biobränslen även om vi i Sverige skulle kunna utvinna mycket torv under många år framöver.