Profilkläder har varit en växande industri genom årens lopp. Ett sätt att skaffa en genensam identitet och profil hos de anställda utåt mot kunder, men även ur reklamsynpunkt. Att sponsra ungarnas fotbollslag i byn med kläder ger kanske inte så mycket affärer på en gång men skapar en positiv attityd för det företag som sponsrar.
Sedan skapar också profilkläder en form av enkel gemenskap mellan personalen i företaget. I de fall de används som arbetskläder vill säga.
Ingen i personalen behöver känna sig utanför pga av en avvikande klädsel. Fast med gemensam klädsel med företagets igenkänningstecken krävs det förstås att personalen som bär den sköter sig.
Både i arbetet och på fritiden så länge profilkläderna bärs.

Numera finns inte så mycket av den svenska tekoindustrin kvar längre. Det mesta i kläder kommer från andra länder. Tidigare hade vi i landet en mycket omfattande tillverkning av kläder vilket framgår här hos Statens Arkiv.

Kjol eller klänning vad är skillnaden?
Skillnaden mellan kjol och klänning kan man fundera lite på. Egentligen är det rätt så enkelt när man tänker efter lite. En kjol börjar på nederdelen av kroppen vid midjan närmare bestämt. Klänningar däremot börjar uppe vid bysten.
Svårare än så är det inte.